Söndag, 22 april

fullsizeoutput_a29

Magnoliaträdet mitt blommar. Jag sitter på förstukvisten och njuter av morgonkaffe och av Magnolians fägring. Små lätt rosafärgade knoppar förvandlas till stora vita blommor. Det kan nästan ses med blotta ögat om jag sitter tillräckligt länge och så mycket knopp som det kommit i år har det nog aldrig gjort förut. Ja, jag tror jag sitter här ett tag till.

Måndag, 9 april

Jag har gått med en mindre angenäm känsla inom mig i ett par dagar, något skaver. Jag har kommit fram till att det är för att jag är irriterad på mig själv då jag faktiskt tillåtit mig att ta åt mig och påverkas av andras tråkiga beteende. Jag har gnällt och jag använde mig av bloggen här, vilket i och för sig kändes bra just för stunden, och skrev några inlägg för att avreagera mig. Dem har jag raderat nu. Jag vill inte vara en person som är gnällig. Jag är inte den som gnäller. Punkt.

PS. Någon från Kina verkar ha intresse av att kika in här då och då. Hmm … Intressant.

Lördag, 31 mars

Påskafton!

Matbordet är dukat för fest och det med fulaste påskduken. Men ingen påsk utan den duken, det säger jag bara. Vi är av samma årgång nämligen och vi ska hänga ihop så länge det bara går. Ibland har mitt val av duk ifrågasatts av övriga medlemmar i familjen men numera hör jag aldrig något om det. Kanske har de också fått känsla för den. Eller inte …

fullsizeoutput_9a1

Och så är påskägget fyllt till brädden med godis. Påskägget som denna påsk känns lite extra fint att ha framme i år. I allt det hon gjort, Ulrica, lever nu hennes minne kvar.

Glad Påsk!

Torsdag, 22 februari

Sängen är helt underbar att sova i. På morgnarna när jag vaknar känner jag mig utvilad och lite som ”prinsessan på ärten” fast utan ärta då, tack och lov. Solspegeln jag satte upp på väggen ovanför sänggaveln gjorde sitt till. Det piffade upp med toner av guld i de grå nyanserna. Ibland går jag  in i sovrummet och bara står där och tittar, tar in känslan av harmoni. Tänk att byte av en säng kan betyda så mycket.

Apropå sol så tittar den faktiskt fram nu och fåglarna kvittrar för fullt. Jag tror att jag istället för att sitta här och skriva ska ta mig ut på en promenad innan skymningen faller. Jag tar nog mina IceBugs på. Snömodden från de senaste dagarnas töande har fryst till is och är helt omöjlig att gå på om man inte har dem på.