Torsdag, 15 februari

Den nya sängen har kommit och är nu monterad och klar för första natten att sova i. Jag provlåg den faktiskt redan i eftermiddag och slumrade till i en halvtimma. Vi klickade direkt, sängen och jag, vilket gör att jag känner mig helnöjd över inköpet. Dyr var den visserligen men säljaren påstod att den ska hålla i tjugofem år. Nästa gång det är dags att köpa ny säng är jag alltså närmare åttio år. (Det blev en konstig tanke. Jag tycker att vi lämnar den snabbt.) Det finns egentligen bara en enda nackdel med sängen så som jag kan se det nu och det är att har man väl lagt sig i den vill man inte gå upp.

Lördag, 10 februari

Det är lördag förmiddag och jag har precis läst klart boken Hjärnstark, skriven av Anders Hansen, vilken jag varmt kan rekommendera. På ett bra sätt förklarar han varför det är så viktigt att röra på sig. Inte bara för kroppen utan också för knoppen. Den allra sista meningen ur hans efterord lyder som följer: Lägg ner boken och gå ut och rör på dig – och motionera din hjärna! Jag tar författaren på orden och tar en promenad direkt.

Fredag, 9 februari

Han är trött, Lille M. Sover mycket mer än vad han brukar göra. Sprallar till och busar lite ibland när han märker att vi ser på honom med orolig blick men lägger sig sedan trött ner och suckar ljudligt. Ju mer jag tänker på det som hände den där fredagseftermiddagen för två veckor sedan desto mer inser jag att vår tid tillsammans är begränsad. Det gäller verkligen att ta vara på tiden nu, och varandra.

Inte vet jag varför jag skriver om detta här. Kanske för att motbevisa för mig själv att jag har fel. Att jag ska läsa det här inlägget om flera år och med Lille M fortfarande liggande vid mina fötter som vanligt. Och hur var det nu med det där att gå och oroa sig för att saker ska hända. Ganska onödigt då 90 % av all oro sägs vara oberättigad.

Onsdag, 7 februari

Efter att ha sovit på saken och tagit en lång skön skogspromenad med Lille M så har ett beslut mognat. Det blir ingen skrift på väggen. Jag är inte den som skriver på väggar. Tråkigt, men sant. Jag har letat i mina gömmor istället och hittat en buddha, en drömfångare och några ljuslyktor. Det blir nog bra det med bara jag får hållas en stund och prova mig fram hur det ska se ut. Jag är lite petig med sådant och kan hålla på länge med att flytta saker fram och tillbaka tills jag hittat rätt plats för dem. Men nu lämnar jag stöket i sovrummet och tar mig en trappa ner. Lite tvätt av sängkläder och en fikastund står på agendan härnäst. Det är dessutom jag som lagar middagen idag när jag är ledig och det får bli en man-tager-vad-man-haver-rätt för jag har ingen som helst lust till att ge mig iväg ut i kylan igen till affären för att handla. Mjöl, mjölk och ägg får bli en ugnspannkaka. Till den bryner jag lite bacon och några äppelklyftor. Perfekt onsdagsmat.